Meny
Det finns flera definitioner av entreprenörskapskultur. För att lättare förklara denna komplexa term har vissa författare delat upp begreppet i de två ord som det består av, ”entreprenörskap” och ”kultur”.
Wickham (2006, citerad i Browson, 2013) definierar ordet entreprenörskap som ett adjektiv som beskriver hur en entreprenör gör det han eller hon gör. Att använda adjektivet entreprenör visar på en särskild stil för vad entreprenörer gör.
Brownson (2013) nämner däremot begreppet kultur som definieras som de egenskaper, värderingar, föreställningar och beteenden som individen lär sig eller förvärvar från en generation till en annan, och som överförs från en person och grupp till en annan. Överföringen av vissa egenskaper, värderingar, föreställningar och beteenden visar att man har för avsikt att främja en viss typ av kultur.
Därför har föreningen av dessa två termer begreppsliggjorts som:
Ett samhälle som förbättrar utställningen av attribut, värderingar, övertygelser och beteenden som är relaterade till entreprenörer (Brownson, 2013).
Företagskulturens direkta åtgärder, samtidigt som de sprider en uppsättning värderingar, övertygelser, ideologier, vanor, praxis, seder och handlingar, syftar till att främja företagarandan och visa fördelarna med företagande i befolkningen (Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015).
Enligt OECD (2009, citerat i Sánchez & Martínez, 2017) tar det tid att utveckla en entreprenörskultur.
Det kräver insatser mellan de berörda aktörerna, och särskilt företagarkulturen bör syfta till att skapa företag med stor genomslagskraft. De viktigaste indikatorerna för att mäta entreprenörskulturen är entreprenörens sociala image, deras framgång och inverkan samt motivationen att starta ett företag (Sánchez & Martínez, 2017).
Entreprenörskulturen bildas av flera aspekter inom det entreprenöriella ekosystemet.
Entreprenören har ambitioner som fungerar som en motor för att påbörja entreprenörskapsprocessen, vara riskbenägen och ambitiös nog för att utveckla ett företag. Samhället har också sina egna intryck av entreprenörskap, vilket också direkt eller indirekt kan påverka entreprenörskap och om det är en attraktiv karriärväg att välja.
Andra uppfattningar som påverkar entreprenörskulturen är den prestige som ges entreprenörer, toleransen och acceptansen av misslyckanden samt antalet personer som överväger att bli entreprenörer.
När ett samhälle har en bättre uppfattning om entreprenörskap finns det bättre chanser att fler entreprenörer, investerare och organisationer vill ta risken att engagera sig och stödja entreprenörer (Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015).
Hofstede (1980, citerad i Brownson, 2013) menar att en individ kan bli förmögen att agera i entreprenörskap inom en organisation och på andra områden i livet när personen är motiverad att hitta sig själv. Detta visar att individen kommer att tillhöra en särskild kulturell grupp, eftersom hans företagarverksamhet kommer att skilja honom från andra individer.
Kundu (2009 citerad i Brownson, 2013) klassificerade kulturen i tre olika nivåer som bidrar till dess utformning, vilket framgår av nästa figur.
Två beståndsdelar av den omedvetna och osynliga nivån är egenskaper och värderingar.
Företagaregenskaperna är viktiga naturliga och utvecklade indikatorer som visar vilka personer som kan bli företagare. Dessa egenskaper har erkänts som en drivkraft för att förstå och främja entreprenörskap.
Betydelsen av entreprenörsegenskaperna bygger på att de är en avgörande faktor för att påverka individen att starta ett företag. För att uppmuntra entreprenörskap måste man påverka utvecklingen och förverkligandet av affärsidéer.
Om man vill påverka antalet personer som kan bli företagare bör man fokusera på deras egenskaper. Entreprenören måste dock också få lämplig utbildning och erfarenhet för att uppmuntra sina entreprenörsegenskaper (Brownson, 2013).
Entreprenörskapets värderingar är de uppfattningar, som kan vara uttryckliga eller underförstådda och som i detta fall är utmärkande för entreprenörer, som visar önskemålen om att välja mellan olika handlingsalternativ.
Dessa värderingar är drivkrafterna för att fatta beslut. De återspeglar entreprenörens medvetna uppfattning och får honom att fatta beslut om att vidta en åtgärd. Värderingarna visar hur människor beter sig.
För entreprenörer visar värderingarna inte bara vilka beslut de kommer att fatta, utan också hur de kommer att närma sig ett nytt företag.
Som akademiker har konstaterat påverkar förekomsten av entreprenörskapsvärden hos en individ också hur många nya företag som skapas, och därför bör regeringar som är villiga att öka antalet arbetstillfällen också lägga vikt vid att forma individens värderingar i riktning mot entreprenörskap (Brownson, 2013).
Som Mourdoukoutas och Papadimitrou (2002 citerat i Brownson, 2013) nämner, är de värden som förknippas med entreprenörskap autonomi, frihet att agera självständigt, innovationsförmåga, frihet att experimentera, risktagande, förmåga att ta initiativ och aggressivitet i konkurrensen.
Trots entreprenörens kulturella ursprung konstaterade Morris och Schindehutte (2005, citerad i Brownson 2013) att entreprenörer delar samma värderingar när de startar ett företag, t.ex. oberoende, innovationsförmåga, ärlighet och hårt arbete.
På den andra nivån, som är halvt synlig eller halvt medveten, finns entreprenörstänkandet.
Entreprenörstänkandet är den attityd som en entreprenör reagerar på ett visst objekt på ett gynnsamt eller ogynnsamt sätt baserat på en inlärd disposition.
Attityderna är grunden för det mänskliga beteendet för att motiveras och känna personlig prestation.
Entreprenörskapets attityder påverkas och har påverkats av de erfarenheter som individen har gjort och hur han eller hon tänker och känner inför det han eller hon har gått igenom.
Om individer har deltagit i statliga program och strategier som försöker främja kulturellt entreprenörskap kan deras erfarenheter av detta evenemang påverka deras inställning till entreprenörskap (Brownson, 2013).
Hatten och Ruhlands studie av studenternas attityd till entreprenörskap i ett Small Business Institute-program (1995 citerat i Brownson 2013) visade att de har en positiv förändring mot entreprenörskap, vilket ökar deras vilja att bli framtida entreprenörer.
Även om detta var ett urval av studenter har olika studier visat att studenter som deltar i olika entreprenörsprogram med en välstrukturerad plan tenderar att förbättras i en rik entreprenörskultur (Kumara & Sahasranam, 2009).
Den synliga nivån visar det entreprenöriella beteendet.
Entreprenörsbeteende är individens direkta handling att starta ett nytt företag.
Enligt Williams (2010) definieras entreprenörsbeteende som en kombination av åtgärder som vidtas av entreprenören och som ständigt anpassas och definieras för att skapa en möjlighet tills den är positionerad och accepterad på marknaden.
Resultatet av denna åtgärd är att ett nytt företag skapas.
Entreprenörskulturen är den miljö där entreprenörernas egenskaper, värderingar, tankesätt och beteende utvecklas.
I denna miljö måste entreprenörer fatta beslut om att ta risker och starta ett företag.
Solida kulturella egenskaper är grunden för att utveckla entreprenörer.
Behovet av att utveckla en entreprenörskultur som helhet måste fokusera på hela samhället.
Det finns beteenden, egenskaper och färdigheter som bör främjas för att utveckla entreprenörskap. (Pinto, 2007)
Startup-kulturen har ökat under de senaste åren, och allt fler entreprenörer väljer att starta sina företag för att känna äganderätt.
Denna innovativa kultur handlar om att ta risker, vara innovativ och kreativ och tänka utanför boxen.
Det är en spännande genomförande- och snabbrörlig miljö som lockar fler och fler som vill skapa en positiv inverkan.
Det finns några viktiga skäl till varför startup-kulturen är så attraktiv.
För det första ger det dig möjlighet att vara din egen chef och att bygga upp något från grunden.
För det andra är det en utmärkt miljö för att nätverka och träffa likasinnade.
Och slutligen kan det vara oerhört givande både ekonomiskt och personligt.
Om du funderar på att starta ett eget företag är startup-kulturen definitivt något du bör överväga, eftersom du kan föregå med gott exempel, förnya produkter och tjänster och lära dig att vara chef.
Det är en spännande, stärkande och utmanande värld, men en värld som verkligen kan löna sig i längden.
Intraprenörskap är processen att skapa och utveckla nya idéer och omvandla dem till framgångsrika produkter eller tjänster inom en organisation.
Intraprenörskap kan vara ett sätt att inom organisationskulturen främja de värden som entreprenörskap främjar, t.ex. ansvarskänsla, öppenhet, kreativitet, motståndskraft och förmåga att övervinna utmaningar med mera.
Genom intraprenörskap får de anställda chansen att testa sin innovationsförmåga, kreativitet och förmåga att ta risker.
Intraprenörskap handlar om att ha en vision och vidta de nödvändiga åtgärderna för att förverkliga den.
Det handlar om att vara proaktiv och hitta nya sätt att förbättra företaget inifrån.
Det finns kanske redan anställda som har entreprenörsanda, men de kan vara rädda för att starta ett eget företag, de kan känna sig osäkra eller av någon annan anledning som gör att de skulle föredra att ha någon som driver dem att starta ett nytt projekt.
I dessa fall handlar det om att utveckla personens entreprenörsförmåga, så att hans eller hennes idéer kan tillämpas på ett framgångsrikt sätt till gagn för både företaget och individen.
Det finns några viktiga sätt att ge dina anställda möjlighet och uppmuntra dem att bli intraprenörer.
För det första ska du ge dem friheten att experimentera, fatta beslut och ta risker.
Uppmuntra dem att tänka utanför boxen och komma med nya idéer.
För det andra ska du ge dem de resurser de behöver för att lyckas, men också för att tillåta att de gör misstag.
Detta inkluderar tillgång till finansiering, mentorskap och utbildning.
För det tredje, skapa en innovationskultur inom företaget.
Genom att främja entreprenörskap inom din organisation vet de anställda att de gradvis får förtroende för att ta sig an nya projekt.
För att förklara denna komplexa term har vissa författare delat upp begreppet i de två ord som det består av, ”entreprenörskap”.
och ”kultur”. Wickham (2006, citerad i Browson, 2013) definierar ordet entreprenörskap som ett adjektiv som beskriver hur en entreprenör gör det han eller hon gör.
Att använda adjektivet entreprenör visar på en särskild stil för vad entreprenörer gör. Brownson (2013) nämner däremot begreppet kultur som definieras som de egenskaper, värderingar, föreställningar och beteenden som individen lär sig eller förvärvar från en generation till en annan, och som överförs från en person och grupp till en annan. Överföringen av vissa egenskaper, värderingar, föreställningar och beteenden visar att man har för avsikt att främja en viss typ av kultur.
Entreprenörskulturen är den miljö där entreprenörernas egenskaper, värderingar, tankesätt och beteende utvecklas. I denna miljö måste entreprenörer fatta beslut om att ta risker och starta ett företag.
För att stärka en underutvecklad entreprenörskultur behövs initiativ som visar affärsmöjligheterna för olika och stora delar av befolkningen, så att de kan inspireras till att vilja bli företagare (Piegeler & Röhl 2015 citerat i Röhl,2016).
Även om företagskulturen är stark betyder det inte att de nya företagen kommer att bli framgångsrika eller växa snabbt. Människor som befinner sig i en hög entreprenörskultur är mer benägna att agera och använda sina färdigheter för att fatta beslut (Foreman & Zhou, 2011).
Länder med låg och medelhög BNP tenderar att visa mer entreprenörskap i tidiga skeden och i etablerade företag än länder med högre BNP. Länder med hög BNP har däremot ett starkare entreprenörskap med hög tillväxt och hög innovation än länder med låg och medelhög BNP.
Kulturen har en annan roll när det gäller att främja entreprenörskap. Det som är framgångsrikt i en kultur kanske inte är det i en annan. För att göra detta bör man ta hänsyn till den kulturella kontexten och den ekonomiska utvecklingen (Li, et al., 2012).
Entreprenörskapets roll i ländernas ekonomier har visat sig vara viktig. Entreprenörskap är den första grunden för att skapa produktiva och innovativa processer.
Entreprenörer är människor som riskerar sin tid och sitt kapital för att leda förändringar som kan lösa problem som påverkar samhället. Att vara företagare kräver olika aktiviteter som börjar med att veta hur man identifierar möjligheter och sedan utnyttjar dem.
De är också involverade i processen att leda företaget så att det växer, blir konkurrenskraftigt och skapar sysselsättning och välstånd.
Brownson, C. D., 2013. Främjande av en företagarkultur: En konceptualisering. European Journal of Business and Management.
Foreman, J. & Zhou, P., 2011. Entreprenörskulturens styrka och uthållighet.
Journal of Evolutionary Economy.
Li, H., Rauch, A. & Zhao, X., 2012. Skillnader mellan olika länder när det gäller entreprenörskap: Kulturell praxis och nationellt välstånd. Gränserna för företagsforskning i Kina
Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015. Análisis Transversal del Gasto en Políticas de Apoyo a Emprendedores, MiPYMES. Ciudad de México: INADEM.
Pinto, R., 2007. Främjande av en företagarkultur: Ett projektförslag, Hamburg: GFA Consulting Group GmbH.
Röhl, K., 2016. Entreprenörskultur och nystartade företag. Could a cultural shift in favour of entrepreneurship lead to move innovative start-ups?”, Köln: Cologne Institute for Economic Research.
Sánchez, M. & Martínez, P., 2017. Metodología para la Creación de Empresas Basadas en Investigación y Desarrollo Tecnológico, México: Instituto Nacional del Emprendedor.
