Carlos-barraza-logo-50

Vad är entreprenörskap?

Skrivet av

Innehållsförteckning

Definition av entreprenörskap

När man översätter termen entreprenör från franskan betyder den egentligen ”mellanhand” och har använts sedan
12:e Århundrad. (Pahuja & Sanjeev, 2015)
Flera århundraden senare, i mitten av 1900-talet, var Joseph A. Schumpeter den första ekonomen som fokuserade på entreprenörskapets roll i ekonomisk utveckling genom innovationer. Ekonomen beskrev entreprenörskap som en entreprenörs hela verksamhet 1972.

"Entreprenörens uppgift är att reformera eller revolutionera produktionsmönstret genom att utnyttja en uppfinning eller en, mer allmänt: en oprövad teknisk metod för att producera en ny eller gammal vara. på ett nytt sätt, genom att öppna en ny materialförsörjningskälla eller en ny avsättningsmöjlighet för produkter, genom att organisera en ny industri".

Schumpeter

Entreprenörskapets roll

I den faktiska ekonomin, som är en dynamisk kapitalistisk ekonomi, spelar entreprenörskap en viktig roll. Entreprenörskap skapar och utvecklar olika aspekter i länder. Den skapar ny produktionskapacitet, nya processer och varor, främjar innovation och främjar skapande av sysselsättning, tillväxt och utveckling (Solimano, 2014). Entreprenörskap kan endast bedrivas tack vare människor med idéer som har tagits tillvara på en möjlighet som finns på marknaden för att skapa värde och välbefinnande för samhället. Entreprenörerna genomför nya eller befintliga verksamheter på ett effektivare sätt, vilket leder till en förändringseffekt för att se vad som behövs och vad som saknas. Därför tar de risker för att uppnå sin vision. Entreprenörer söker efter de resurser som behövs, möter de hinder som kan uppstå och tar sitt ansvar. Entreprenörerna har historiskt sett spelat en viktig roll i samhället eftersom de har tagit ledningen, löst problem med hjälp av sin kompetens och sin vilja till förändring och lett till olika typer av ekonomiska och sociala innovationer. Det direkta resultatet av deras verksamhet är ett affärsföretag inom den privata sektorn, men entreprenörskap har varit drivkraften för social, statlig och kulturell utveckling genom tiderna (ILO & UNESCO, 2006).

Entreprenörskapets effekter

Entreprenörskap påverkar nationens ekonomi på olika sätt, och olika studier bekräftar att det finns ett direkt samband mellan dessa två. Enligt Cuervo et al. (2007 citerat i Sánchez & Martínez, 2017) kan entreprenörskapets inverkan ses i olika former, såsom identifiering och utnyttjande av affärsmöjligheter, skapande av nya företag och förnyelse av nuvarande företag för att göra dem mer dynamiska, samt de ekonomiska framsteg som sker tack vare innovation, konkurrenskraft, skapande av arbetstillfällen och samhällets välstånd.

Successful team leader and business owner leading informal in-house business meeting

Entreprenörskapets betydelse

Länderna utvecklar sina ekonomier genom det arbete som entreprenörerna utför. De stöder och förbättrar landets ekonomi och människors liv genom att skapa fler arbetstillfällen, hitta lösningar på samhällsproblem med sina produkter och tjänster, utveckla ny teknik som förbättrar prestanda, effektivitet och ändamålsenlighet, och de utgör ett utbyte av idéer på global nivå. De villkor som stödjer entreprenörer att genomföra, stödjer också ekonomier som en hel miljö, där om de rätta villkoren för entreprenörskap ges, kan entreprenörer producera bättre resultat (Ács, et al., 2018).

bg2 2

Hur man förbättrar det entreprenöriella ekosystemet

För att förbättra ett ekosystem för entreprenörer bör den statliga politiken fokusera på och sätta som mål att skapa företag med hög tillväxt, men för att göra detta krävs det att man odlar ett ekosystem som stöder ambitiösa entreprenörers behov (Mason & Brown, 2014). Företagsklimatet i ett land skapas tack vare de faktorer som bestämmer ekosystem för företagande.. Om ekosystemet är starkt kommer det att stödja företagen, svårigheterna för entreprenörer kommer att minska, skapandet av arbetstillfällen kommer att främjas, kunskapsöverföringen kan ske inom räckhåll för aktörerna och tillväxten kommer att stimuleras för att företagen ska lyckas. Om den däremot är svag ökar riskerna för att starta företag, arbetstillfällenas formella karaktär hotas och regeringen kommer att se en begränsning av skatteuppbörden, vilket följaktligen kommer att bromsa ekonomins tillväxtpotential. (Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015)

Fokus på att utveckla det entreprenöriella ekosystemet bör inriktas på att individualisera förbättringsarbetet i enlighet med de regionala entreprenörskapets tillgångar. Anpassning och samarbete när det gäller företagsstödet behövs för att främja de entreprenörslänkar som krävs mellan stora företag, finansieringsinstitutioner och organisationer inom ekosystemen. De företag som deltar i utvecklingen av ekosystemet med större framgång är de som har sitt huvudkontor lokalt, i jämförelse med andra stora företag som kan vara multinationella företag som är etablerade på en plats. Engagemanget hos företagets chefer och aktieägare kommer att vara starkare för att bidra lokalt än hos de högre cheferna (Mason & Brown, 2014).

De aktörer som är mer aktiva inom de entreprenöriella ekosystemen kommer att ägna sig åt olika verksamheter. Några av deras uppgifter är att ingå i grupper som startar ett nytt företag, investera och ge råd i nya företag, vara mentor för andra företagare och överföra kunskap genom att undervisa i hela företagarprocessen. Liksom att köpa varor eller tjänster som erbjuds av de nya företagen, erbjuda juridiska, bokförings- eller marknadsföringstjänster till nya företagare och arbeta på ett stort företag i deras innovationsverksamhet (Auerswald, 2015).

Fokus på utvecklingen av lokala och regionala ekosystem för entreprenörskap.

Stam och Spigel (2016) betonar att entreprenöriella ekosystem bör vara medvetna om den lokala miljön för att främja den. De nyckelprinciper som nämns är att man måste sluta försöka vara Silicon Valley, att ekosystemet bör utformas utifrån de lokala förhållandena, att den privata sektorn bör vara involverad från början och att nya företag måste skapa sin grund på rätt sätt. Klustren bör inte heller överarbetas utan växa organiskt, entreprenörernas ambitioner måste ökas, snabbväxande företag bör flytta till en gynnsam miljö och tankesättet måste skakas om till att bli mer positivt. företagarkultur.; och för att skapa bättre villkor för företagande bör man genomföra rättsliga, byråkratiska och regleringsmässiga reformer.

Entreprenöriella ekosystem skapar en pool av anställda som arbetar inom olika sektorer och har olika expertis. I utvecklade entreprenöriella ekosystem kan man hitta olika arbetstagarprofiler som sträcker sig från tekniska arbetare till affärsinriktade arbetare. Universiteten är en hörnsten för att utveckla nya talanger som kan användas för att antingen arbeta i nystartade företag eller för att utveckla nya företag. Det är också viktigt att förbättra det finansiella kapitalet, och detta kan göras med hjälp av en stödjande gemenskap bestående av affärsänglar, såddinvesterare och riskkapitalister, som gör det lättare att få tillgång till finansiering än i traditionella miljöer. Men för att få ett framgångsrikt och förbättrat ekosystem för företagande krävs det företagare som är starka ledare och som är fast beslutna att göra sin region till en bättre plats så att de kan starta och utveckla sina företag. Ett förbättrat ekosystem för företagande måste ha mentorer och rådgivare som arbetar för att dela med sig av sina kunskaper, samt integrerat deltagande av acceleratorer och inkubatorer som främjar företagande. Företagarnas behov kan också ses i sökandet efter professionella tjänster, och därför underlättas dessa specialiseringar i entreprenöriella ekosystem av professionella aktörer som också är en del av miljön. Samarbete mellan stora företag och snabbväxande företag samt statligt stöd skapar förståelse för hur nystartade företag skapar ekonomisk tillväxt. Om samhället har en bra koppling mellan dem är det optimalt att hålla engagemanget mellan dem, särskilt om alla är villiga att ge tillbaka till ekosystemet (Stam & Spigel, 2016).

Teknik och utbildning är viktiga tillgångar för entreprenörskap.

Stödet till entreprenörskap i ekosystemet omfattar ett stort antal olika tjänster som är tillgängliga för entreprenörer och affärsmän. Affärsmiljöerna förändras på grund av den tekniska utvecklingen. Detta har gett företagen möjlighet att växa. Den nya komplexa tekniken har gjort att företagen behöver nya stödtjänster som de inte är specialiserade på. Stödtjänsterna förbättrar ekosystemet genom att erbjuda olika lösningar. Några av dessa lösningar är att underlätta tillgången till marknader, förbättra resurserna till låg kostnad och hög kvalitet, introducera ny teknik och nya produkter, öka den tekniska kapaciteten och ledningskapaciteten, lätta på de offentliga politiska restriktionerna och hitta stöd för lämpliga finansieringsmetoder (Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015).

Det finns olika typer av åtgärder som bidrar till att förbättra det entreprenöriella ekosystemet, t.ex. utveckling av utbildning, tekniskt stöd, nätverk och finansiering (Kantis, et al., 2014).Entreprenörsfärdigheter kan utvecklas genom utbildning. De förmågor som krävs för entreprenörer bör börja i tidig ålder hos individerna, så att man på så sätt minskar de nackdelar som ett lands utbildningssystem kan medföra i början av en entreprenörs karriär. På universitetsnivå, i offentliga institutioner, behövs statliga reformer för att främja de förändringar som behövs för att skapa program som är planerade för att utveckla nya entreprenörer (Kantis, et al., 2014).

Regeringens deltagande för att främja entreprenöriella ekosystem

Institutionella plattformar kan vara en bas för att stödja nya entreprenörsprojekt. Vissa företagare kan ha tillgång till bättre resurser än andra, och därför kan offentliga tekniska plattformar höja ribban och jämna ut spelreglerna för dem som inte har tillgång till dem. På så sätt kan företagare som kanske har nackdelar i förhållande till konkurrenterna nu se en kompensation (Kantis, et al., 2014). En annan viktig aspekt för att främja ekosystemet, och som är avgörande för att fortsätta att främja deras entreprenörsutveckling, är nätverk. Företagare bör bygga upp nätverk som leder dem till globala kontakter och skapa närmare relationer med andra företagare och chefer i stora företag. På så sätt kan de bygga upp nya och dynamiska företag (Kantis, et al., 2014). Tillgång till finansiella resurser är en av de begränsningar som företagare möter i ett tidigt skede. När entreprenöriella ekosystem förbättrar sina finansieringsmetoder ges möjligheter att skapa och utveckla nya företag. Det entreprenöriella ekosystemet underlättar kopplingen av finansiering till den som behöver den, vilket ger ett bättre flöde av finansiella mekanismer för finansiering (Kantis, et al., 2014). Regeringens ingripande i entreprenörskapets ekosystem måste ske som en moderator och inte som en aktiv deltagare. Offentlig anställning kan ha positiva eller negativa effekter för företagare. När antalet offentliganställda ökar, bidrar dessa anställda på lång sikt till att de offentliga nyttigheterna tillhandahålls, att samordningen bidrar till att minska misslyckanden, att marknaden fungerar under rättvisa förhållanden och att marknadernas konkurrenskraft främjas. Ökningen av den offentliga sysselsättningen kan ses som en främjare av formalitet bland företagare, om villkoren för registreringsförfaranden förenklas. Om det å andra sidan finns höga skatter för att täcka lönekostnaderna för den offentliga sektorn, kommer nya företag att drivas till att verka inom den informella sektorn (Anchorena & Ronconi, 2014).

Referenser

Anchorena, J. & Ronconi, L., 2014. Entreprenörskap, entreprenörsvärden och offentlig politik i Argentina. I: Entreprenörskap i Latinamerika. Washington: Interamerikanska utvecklingsbanken.

Auerswald, P., 2015. Att möjliggöra entreprenöriella ekosystem. s.l.:Kauffman Foundation.

ILO OCH UNESCO, 2006. Mot en företagarkultur för det tjugoförsta århundradet , s.l.: Internationella arbetsorganisationen och FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Kantis, H., Federico, J. & Trajtenberg, L., 2014. Entreprenörer i medelklassen och deras företag: A Regional View and International Comparison. I: Entreprenörskap i Latinamerika. Washington: Interamerikanska utvecklingsbanken.

Mason, P. C. & Brown, D. R., 2014. Entreprenöriella ekosystem och tillväxtorienterat entreprenörskap. OECD:s LEED-program och det nederländska ekonomiministeriet.

Observatorio Nacional del Emprendedor, 2015. Construcción, generación, y análisis de indicadores para medir el estado y la evolución del ecosistema emprendedor. s.l.:INADEM.

Pahuja, Dr. Anurag. (2015). Introduktion till entreprenörskap.

Sánchez, M. & Martínez, P., 2017. Metodología para la Creación de Empresas Basadas en Investigación y Desarrollo Tecnológico , México: Instituto Nacional del Emprendedor.

Stam, E. & Spigel, B., 2016. Entreprenöriella ekosystem, s.l.: Utrecht School of Economics.